För mig är november en mörk höstmånad. I väntan på adventsljusen i slutet av månaden får man ägna sig åt något annat som lyser upp tillvaron.
Mårten gås
Martin och Martina firas 10 november och Mårten den 11 november. Dagen före den 11 november är en högtid som kallas för Mårtensafton. Själva högtidsdagen var ursprungligen Mårtensmässan, 11 november. Högtiden firades förr i hela Sverige, men är i dag främst förknippad med Skåne och södra Halland där högtiden varit speciellt viktig sedan dansktiden. Högtiden firas på liknande sätt i Danmark (Mortens aften) och på kontinenten, främst i Tyskland, Polen, Estland, Ungern, Österrike och Frankrike. Mårten har fått sitt namn efter helgonet Martin av Tours.
Martinsdagen firades ursprungligen inför den 40 dagar långa fastetiden som sträckte sig fram till jul, en influens i kristendomen som med ursprung i det då starka bysantinska inflytandet. Julfastan inom katolska kyrkan är idag i princip borta, men återfinns ännu i den ortodoxa kyrkan.
Varför just Martin? Martinius (latinska namnet på Martin) var ursprungligen en romersk soldat från det område som idag är Ungern. Enligt sägnen ville invånarna i staden Tours göra honom till biskop mot hans vilja. För att slippa det ansvaret gömde sig Martinius bland gässen, men gässen kacklade och avslöjade honom vilket ledde till att han trots allt blev biskop. Gässen äts därför som straff för att de avslöjade Martinius. Händelsen lär ha utspelat sig den 11 november 371.
En alternativ sägen berättar att invånarna i Tours använde list för att locka fram Martin. Rusticus skall ha känt till Martins gömställe, och bad honom besöka hans svårt sjuka fru. Eftersom Martin var hjälpsam tog han sina saker och följde med Rusticus hem. Vid ankomsten lär han ha varit väldigt smutsig efter att under en längre tid ha bott i ett gåsastall.
Sista kvällen före fastan, benämnd fastenatt i Skåne, var befolkningens sista chans att smörja kråset. Uttrycket att ”smörja kråset” påstår vissa källor härstammar från att man förr åt glupskt och lät flottet rinna ned på kråset och att man på så visade värdfolket att man var nöjd. Kråset syftar på ”halskrås”, vilket är en pliserad eller rynkad remsa av tunt tyg eller spets som sys fast runt halsöppningen på en skjorta. Halskråset blev modernt på 1700-talet.
I delar av Tyskland, främst i Mainz och det övriga Rhenlandet, är detta firande än i dag av stor betydelse. Martindagen var av tradition den dag då tiondet inkrävdes. Skatt betalades långt fram i historien in natura, bland annat i gäss, inte minst eftersom vinterhållning av djur var dyrt.
I Sverige nämns firandet av Mårten gås första gången på en herrgård på Södertörn 1557. Under det skånska kriget nämns hur danskarna sände specialistkommandon från Landskrona med gäss för att simma över till det belägrade Kristianstad så att danskarna (och skåningarna) som satt inneslutna av svenskarna skulle kunna fira Mårtens. En källa omnämner hur viktigt det var för soldaterna att få sin gåsastek. Under 1700-talet började gäss bli ovanligare i stora delar av Sverige vilket ledde till att traditionen dog ut på andra håll än i Skåne. Märta Helena Reenstierna har beskrivit hur hon på äldre dagar tvingades fira Mårten med kalvsoppa då det var svårt att få tag på gäss i Stockholmstrakten. Med järnvägen blev det åter möjligt att kunna servera gäss och den gjorde sakta sitt återtåg hos den lite burgnare befolkningen.
Högtiden firas ofta med gåsmiddag. Den moderna Mårtensmenyn med kombinationen stekt gås och svartsoppa introducerades av charkuterier i Stockholm på 1850-talet. Svartsoppa tillagas av bland annat buljong och gåsblod. Den reds och smaksätts därefter med sirap, starkvin, cognac, vinäger, kryddnejlika, ingefära och kryddpeppar. Till soppan serveras varianter av kokta äppelklyftor och katrinplommon, gåsleverkorv och kokt gåskrås.
Äppelkaka i samband med Mårten gås var något som introducerades på restaurang Piperska muren i Stockholm 1860.
Årets gåsmiddag förtärdes på Långholmens Wärdshus i Stockholm. Väldigt god mat, inklusive svartsoppan. Dock något stökig miljö.
Vi har ätit gåsmiddag i ca 15 års tid. Tre platser i Stockholmsområdet, ett par i Helsingborg samt hos min kära syster och hennes familj. Givetvis är hemlagat absolut bäst. Men därefter kommer Wärdshuset Gamlegård i Helsingborg. Tyvärr finns restaurangen inte kvar. Annars hade det varit en given besöksplats varje år i november, oavsett var i landet man bor.
Källa: Wikipedia
Bak- och chokladfestivalen & Swedish Food and Wine
Årets stora mässhändelse inträffade i Älvsjö den 11-13 november. Bak- och chokladutställarna hade mest fokus på praliner och choklad. Något besviket kan jag konstatera att ingen av utställarna hade chokladfontän. Detta var en av min dotters goda minnen från tidigare års festivaler. Misstänker att det kan vara Covid19-relaterat. Förhoppningsvis får vi återse chokladfontäner i framtida festivaler.
Resten av festivalområdet var öl-, vin- och spritrelaterat. Förhållandevis få matstånd.